Lou Perac

En rätt så ny bekantskap för oss. Har inte just nu ens en bild, för jag trodde jag redan hade den på ostbloggen. Men den kommer i ostbrickan i nästa inlägg!

Det är en fårost från Midi-Pyrennerna dvs i närheten där man gör den lagrade mögliga Roqueforten. Den är helt uppenbart rätt okänd bland svenskspråkiga eftersom en googling bara gör att jag hamnar på mina egna bloggar!

När jag ser vidare så hittar jag ett företag, som heter Lactalis och som ägs av familjen Besnier. De grundare 1947 företaget, som nu har en omsättning på 2,2 miljarder €. Lou Perac-osten är då en av deras ostar. de säljer även Rocuefort Societe och Camenbert President, för att ta några exempel. Jag känner även igen varumärket på vår youghurt bland deras varumärken.

Så tydligen kan även storföretag tillverka goda ostar, för denna har vi varit nöjda med och ger den vitsordet 4-Kungsost.

Queijo de Ovelha Curado? Igen!

Som sagt inte lätt med de portugisiska ostarna. Vad är deras namn? Det finns hur många som helst som heter Queijo de Ovelha Curado. Orsaken är ju att det betyder lagrad fårost. Men sen kommer jag inte längre. Rerdade da Maia är namnet på ett företag, som ligger NO om Lissabon i Alentejo, vilket de även nämner. Kanske man bara måste nämna både tillverkaren och ostens namn? Inte vet jag. Men de smakar alla ungför lika. Och som sagt att göra en ostbricka är inte så intressant. Vi fick nyligen en soppa serverad med lite ost och bröd, så tydligen är det så de äter osten här.

Svårt med priserna eftersom de mest säljer osten styckevis UTAN viktangivelse.

Så även denna ost får nog vitsordet 2-Grevéost.

Tapada de Sto. António

Inte lätt med dessa portugisiska ostar! Vad heter de? Varifrån är de? Tror att denna kunde heta Tapada de Sto. António, men inte är jag säker. Vaco betyder ju ko och ovelha betyder får, så denna ost bör vara gjord på mjölk av dessa djur. Har märkt att detta verkar vara vanligt i Portugal.

Ser ut ungefär som de andra. Smakar ungefär som de andra. Inte illa, men lika. Har även märkt att det inte är speciellt vettigt att ha tre portugisiska ostar till ostbrickan. För det första så är de så lika. För det andra så passar de inte riktigt till bröd på traditionellt franskt sätt. Kanske de inte ens äts så här.

Så är det dessutom svårt att få fram vad de väger och då kan jag inte räkna ut kilopriset, som trots allt är lite högt här.

Vågar knappt nämna att vi hittat brie, Camembert och fransk emmenthal här under 11€/kg. Roqueforten kostar ca 17€.

Vitsordet för denna är 3-Hertigost.

Queijo Mestico de Tolosa

Inte helt överraskande ännu en ost från Portugal. det kommer nog fler. Nu har jag lärt mig att Queijo betyder ost i alla fall :) Tolosa är orten, som denna ost kommer från. Den ligger i mellersta Portugal mot spanska gränsen. Osten görs både på får och getmjölk. Och den har fått PDO rättigheter. Så det är en klassisk ost. Mycket ljus inuti den gulaktiga ytan. Doften kan man inte beskriva ens på en ostblogg... men smaken är rätt så menlös, så vitsordet blir bara 2-Grevéost, dvs vi ska försöka undvika den i fortsättningen.

Queijo de Ovelha Curado?

Det är inte lätt med ostar, när man inte förstår språket. Detta var den första portugisiska osten jag köpte. Det är en fårost. Det vet jag eftersom försäljaren berättade detta. Men vad heter den?

Trodde den hette Sotonisa, men det visade sig vara ett företag. Jag tror att den heter Queijo de Oralha Curado, men det kan lika gärna betyda att den ska förvaras svalt!

Försäljaren berättade även att den kommer från Övra Atentejo eller Alto Alentejo; dvs området SO om Lissabon.

Hur som helst så är den GOD. Kostade 1,30 och väger inte så mycket, så vitsordet kan inte bli högre än 4-Kungsost, men det bådar gott inför vår lilla vistelse i Portugal. Man behöver inte längta till Frankrike av den orsaken.

Roquefort

Roqueforten är väl en av de mest kända ostarna från Frankrike, vid sidan av Brie och Camembert. Redan som liten hörde jag legenden om den lilla herdegossen som glömde kvar sin matsäck i en grotta och när han sen kom tillbaks så hade det bildats mögel på osten. Fattig som han naturligtvis var så måste han ju äta den ändå och märkte då hur god den var.
Detta är alltså en PDO-klassad grönmögelost och måste för att få denna status lagras i dessa grottor än idag. Däremot lär en hel del av mjölken komma från Korsika – eller snarare ostar, som ska lagras. Detta är nämligen en fårost och det är inte så lätt att få tillräckligt med mjölk för en så internationellt välkänd ost. På Korsika har de mycket får, men inte så kända fårostar.
Denna ost lagras i södra Frankrike nästan vid spanska gränsen i Pyrenneerna.
Även detta är en ost, som vi har rätt så ofta även om det ju finns många liknande alternativ, Blue Laqueille är väl den som ligger närmast.
Osten görs i stora cylindrar om ca 2,5 kg och helst köper man ju en del av en stor bit. Emellertid finna även många färdigpackade varianter. Från hel ost kostar den 15-20€/kg, men färdigförpackade ligger lägre i pris och denna, som nästan alltid finns kan ibland finnas på special och kostar då under 10€/kg. Då brukar vi köpa några så att vi har en säkert ost på osthyllan.
Vitsodet – åtminstone i denna prisklass kan inte bli annat än 5-Kejsarost.
Har du ine testat denna ost med ett sött dessertvin typ Sauterne, så gör det. Även sylter – fikon, aprikos, passar utmärkt till denna ost. Och så finns det ju den knasiga kombinationen pepparkaka och Roquefort att testa när allt annat är genomgånget.